Om Gud verkligen skapade allt. Skulle man göra reklamation på skapelsen.
Är man så skicklig på att skapa som religionen säger så att man kan tillverka galaxer vintergator och inte kunnat hindra att det inte blev sådana katastrofer med en sunami. Eller att man inte kan hindra att 2 st glada 14 åriga flickor springer över en gata och blir överkörda.
Jag tror inte att att Gud skapede världen utan att det är ingen som skapat någonting av detta . Välden är oändlig så det finns inget slut. Ska det vara så svårt att få religioner att fatta. Ska vi få det bättre på vår jord får vi nog göra det själva. Det räcker inte att få syndernas förlåtelse av någon präst på söndagen.

Hälsning Bengt Jonsson www.oilpress.com

Tänk om vi alla människor istället för att träta som småbarn med varandra, vem som har rätt och vem som skall bestämma vad man skall tro på, utan istället under 2008 försöker göra världen till en bättre plats att leva på.

Att vi lägger energin på vår närhet, ser dem som behöver hjäp, gamla, sjuka, barn som har det jobbigt hemma, hjälper de som missbrukar etc. istället för att ordgnäbba.

Det håller nog både en humanist och kristen med om. Målet är ju en bättre värld. Många har det inte bra idag. Jag möter många som har det svårt och det är nog bra om vi lägger ner vår kraft där.

Men, det är förstås inget revolutionerande nytt att datumet för hågkomsten av födelsen och datumet för händelsen i sig skiljer sig åt. Det har länge varit rådande konsensus om att så är fallet. Processen som ledde fram till att hågkomsten manifesteras just den 25 december var givetvis lite mer komplicerad än vad Christer låter påskina genom att kalla det en “PR-kupp”.

“Solfesten” som Christer refererar till var i romarrikets religiösa pluralism sannolikt flera olika kulter som på olika sätt var knutna till solen. En viktig sådan relaterade förstås till Jupiter, den romerska högguden. Viktiga delar av den kulten var förlagda till tiden för vintersolståndet. Det är alltså rimligt att anta att Jupiterkulten i en inte ringa omfattning hade en normerande funktion i den historiska miljö som var grogrunden för den tidiga kristendomen. När kristendomen med Konstantin växte sig större i antal troende var den en bland andra uppfattningar i dåtidens religiösa mångfald och kristendomen färgades förstås av den tidens seder och bruk. Inget konstigt med det.

Alltså, att hågkomsten av Jesus födelse är förlagd till den 25 december beror på den komplicerade och intrikata religiösa pluralism och den romersk/hellenistiska synkretism i vilken kristendomen växte fram under 300- och 400-talen och inte på någon “PR-kupp” (uttrycket vittnar om ett förhållningssätt till det förflutna som är så anakronistiskt att i stort sett alla möjligheter till förståelse för det förflutna omintetgörs). Att det fornnordiska blotet var förlagt till samma tid på året vittnar bara om att solen och vintersolståndet hade stor betydelse även för de människor som bodde här. I alla fall hade det tillräckligt stor betydelse för att man skulle förlägga ett av årets viktigaste religiösa uttryck i vintersolståndets närhet. Att vi sedan kallar det “jul” vittnar om att kristendomen även färgades av det lokala språket och av de lokala uttrycken för seder och bruk som rådde här, varken mer eller mindre.

Så när föddes Jesus då? Ja, var exakt på året är det ingen som vet. Mest sannolikt är i augusti/september någon gång. Evangelierna ger tre ledtrådar till vilket år det kanske handlade om.

1. Herodes nämns (Matt 2:1, 15; Luk 1:5) och han dog år med säkerhet år 4 f.Kr. I relation till Herodes föddes alltså Jesus någon gång år 6-4 f.Kr.

2. Augustus skattskrivning när Quirinius var ståthållare i Syrien (Luk 2:1-3). Lukas uppgift om när skattskrivningen ägde rum är behäftad med ett antal sannolika fel. Quirinius blev inte ståthållare förrän efter år 6 e.Kr. Det stämmer alltså inte med Lukas tidsangivelse i relation till Herodes (Luk 1:5). Antingen så blandar Lukas ihop Quirinius med Quinctilius Varus som var ståthållare 7/6–4 f.Kr. eller så blandar han ihop den skattskrivning som han vill förankra födelsen vid med någon annan av de skattskrivningar som hölls. Oavsett vilket så är Lukas tidsangivelse för födseln alltså inte tillförlitlig.

3. Stjärnan och stjärntydarna från österlandet (Matt 2:1-12) har föranlett teorier om tidpunkten. Astronomen Johannes Kepler menade 1606 att en anmärkningsvärd konstellation av Saturnus och Jupiter som inträffade i maj/juni, sept/okt och i dec år 7 f.Kr. kunde ge en möjlig tidpunkt. Halleys komet visade sig år 12/11 f.Kr. men det röner inget större intresse i relation till födelsens tidpunkt, man anser att det ligger för långt från de textuella uppgifterna. Det råder i stort sett konsensus om att spekulationer om himlafenomen som kan relateras till uppgiften om stjärnan inte ger någon rimlig grund för antaganden om födelsens tidpunkt. Uppgiften om stjärnan ger alltså inget rimligt antagande för födelseåret.

När Jesus föddes vet vi alltså inte exakt. Men det råder bred konsensus om att han föddes.

Vad som kan sägas om tidpunkten för födelsen utifrån evangelierna är egentligen bara att Jesus med stor sannolikhet föddes alldeles strax före Herodes död år 4 f.Kr. Att den sannolika tidpunkten för födelsen ligger fyra år fel i relation till hur vi anger kalendertiden idag beror på ett beräkningsfel som munken Dionysius Exiguus gjorde sig skyldig till när han på 600-talet satt och skulle räkna fram året för Jesus födelse.

För övrigt så hämtar Jesus själv sitt tankegods primärt ur sin egen hebreiska (sedermera judiska) kontext. Dessutom är Jesus tankar och idéer företrädesvis relaterade till teologiska och religiösa uppfattningar snarare än till filosofi. Förståelsen av vem han var tolkades sedan in i det judiska romersk/hellenistiska sammanhang i vilket den tidiga kristendomen växte fram och teologin korsbefruktades av filosofin och tvärtom. Att det finns likheter mellan etiska slutsatser i sins emellan olika religiösa tanketraditioner ger inte att de hade med varandra att göra i de tidiga stadierna av den tankemässiga utvecklingen. Så när Christer påstår att “Jesus fångade skickligt upp flera filosofiska tankar och idéer i grekiska och österländska tanketraditioner som odlades under axialåldern” så vittnar det om två radikala missförstånd. Dels i relation till förståelsen av den historiska, religiösa och idémässiga kontext som Jesus är sprungen ur och dels i relation till förståelsen av den idéhistoriska utvecklingen.

Avslutningsvis, i relation till Christers karakterisering av Jesus är det intressant att notera att tolkningarna av Jesus genom tiderna ofta har speglat den tolkande själv. Så man kan fundera på beskrivningen: “Han var sannolikt en retoriskt begåvad och rebellisk sektledare med narcissistiska och despotiska tendenser. Givetvis i kombination med karisma och ett väl utvecklat sinnelag för marknadsföring.”