Christer Sturmark

Onsdagen den 5 mars mötet jag Ulf Ekman i en debatt på Livets Ord i Uppsala. Debatten kan ses här: http://mediaplayer.livetsord.se/?ID=2118. Här förljer mitt inledningsanförande i debatten:

Bäste Ulf,

tack för att du står som värd för denna debatt. Jag uppskattar att du, liksom jag, tycker att denna debatt är viktig.

Vi kanske ska börja att reda ut ett missförstånd: Jag tror på Gud. Jag tror att Gud finns som fiktion, som litterär gestalt, liksom Leopold Bloom i James Joyce Odysses, eller som Harry Potter i de sju böckerna om denne unge magiker och hans studietid vid Hogwarts.

Givetvis finns Gud i många människors sinnen och föreställningsvärld. Jag har heller ingenting emot detta. Människor får tro på vad de vill. Problemen börjar när man gör Gud till ett övernaturligt väsen utanför människans egen fantasi. Och dessutom tillskriver detta övernaturliga väsen en regelbok som ska styra människors liv. Det är dessa problem jag vill debattera idag.

Jag vet till exempel att många av er i Livets Ord är kreationister och tror att jorden är några tusen år gammal eller att människan skapades för sextusen år sedan. Den vanföreställningen är ännu vanligare i USA. Hur är det med dig på den punkten Ulf? Det hoppas jag få ett rakt svar på idag. Att påstå att människan är sextusen år gammal är en felräkning i samma storleksordning, som att påstå att avståndet mellan New York och Los Angeles är 8 meter.

Och varför är detta viktigt? Det är viktigt, för hur ska man överhuvudtaget kunna lita på en människa som visar så lite respekt för fakta och vetenskapliga resultat? Hur kan en människa som tror på detta, bli trovärdig i något annan sammanhang över huvud taget? Mitt största problem med din kristendom är ändå den religiösa moral som din tro representerar, detta förakt för människovärdet, inte minst gentemot till exempel kvinnor och homosexuella.

Och religiös moral handlar inte bara om vem som ska få gifta sig. Inom till exempel området medicinsk etik, har den kristna kyrkan systemen motarbetat människans värde och rätt till ett värdigt liv genom hela historien. Det var kyrkans position när läkarvetenskapen ville börja göra obduktioner för att bättre förstå människan. Kyrkan sa absolut nej, eftersom den allsmäktige guden skulle få problem att lappa ihop kroppen när det var dags att återuppstå från de döda.

Hur reagerade kyrkan när läkarvetenskapen utvecklade ett vaccin mot smittkoppor, som räddade hundratusentals barn från en säker död? Kyrkan sa nej, endast gud skulle få avgöra om barnen skulle leva eller dö. Till mänsklighetens stora glädje utvecklade läkarvetenskapen sedermera okila former av bedövningsmedel som kunde användas vid operationer. Kyrkan sa nej när det gällde kvinnor som genomgick smärtsamma förlossningar. Gud skulle ju straffa kvinnan för frestelsen i lustgården, ”Kvinnor ska föda i smärta”. Inte ens vid kejsarsnitt skulle bedövning få användas. Det är knappast ett uttryck för medmänsklighet.

I vår tid ser vi den kristna kyrkans inställning till preventivmedel i kampen mot HIV och AIDS. Här har kyrkan många fler liv på sitt sambete än de muslimska jihadisterna. Nu vill man i vissa kristna kretsar hindra unga kvinnor från att vaccineras mot det sexuellt överförbara HPV-viruset, som orsakar livmoderscancer. Hotet om cancer manar till avhållsamhet menar man. Och vi kanske ska nämna det kristna motståndet mot stamcellsforskning. En forskning som kan lova botemedel mot sådana sjukdomar som ALS, Parkinson, Altzeimer och ryggmärgsskador.

En cellklump bestående av ca 300 stamceller är viktigare än livskvalitén hos alla de människor som hoppas på botemedel från stamcellsforskningen. En hjärna hos en husfluga består av 100.000 celler. Stamcellsforskningen bedrivs alltså på en cellklump som är några tusendelar av en flughjärna. Det vill ni förbjuda. Varför? För att ni tror att ett övernaturligt väsen har stoppat in människans själ vid befruktningsögonblicket. En fri fantasi som ni kräver att hela samhället ska inordna sig efter.

Ulf, detta är din kristna moral, och din kristna syn på vetenskap. Hur ska någon kunna anförtro framtiden i dina och din kyrkas händer?

Ulf, avslutningsvis: Du och jag är överens om en sak: Somliga människor tror att Gud existerar i verkligheten. Andra människor tror att Gud inte existerar. Ingen av parterna kan bevisa sin sak. Om detta torde vi vara överens.

Alltså, menar jag, måste samhället organiseras så, att det är fullständigt neutralt och helt oberoende av vem av oss som har rätt. Det kallas det sekulära samhället. Ett sådant samhälle vill vi humanister ha, men det vill inte du.

Varför?